Hallands remissvar

Sammanställning av diskussioner från workshopen ”Remiss i rekordfart”
Underlaget är dels deltagarnas egna nedskrivna svar och dels processledarnas anteckningar. Allt material har skickats ut till alla deltagare som har fått lämna synpunkter på materialet innan det överlämnats till Region Halland som beställt underlaget och kommer att använda det när det gäller beslut som rör barn och unga i Hallands kulturplan. Sammanfattningen kommer även skickas ut till alla kommuner i Halland eftersom det finns frågor som rör dem också.


Hur vill unga hallänningar påverka och bidra till ett attraktivt kulturliv i länet?
Två dagar före workshopen skickades det ut en sms-fråga till de anmälda deltagarna som de skulle samla in svar på från andra unga. Frågan var ”Hur vill unga hallänningar påverka och bidra till ett attraktivt kulturliv i länet? Vill de arrangera, utöva/producera, uppleva/konsumera eller engagera sig i kulturpolitiken?”.  Varje person fick välja fler alternativ. Utifrån svaren ”arrangera: 8 personer, ”utöva/producera: 17 personer”, ”uppleva/konsumera: 9 personer” och ”engagera sig i kulturpolitiken – 10 personer”, tog gruppen fram förslag på hur en skulle kunna tillgodose de önskningar som finns.

Mötesplatser
En mötesplats där en kan arrangera, utöva/producera, uppleva/konsumera och engagera sig i kulturen oavsett ålder, konstform eller nationalitet. Äldre och unga kan samverka. Det ska finnas plats för alla – nybörjare, proffs, lärare och privata utövare. T ex hantverkare som gått i pension kan komma, ta en kaffe och lära ut sitt hantverk. En ska kunna komma till den här platsen och lära sig av andra och inspireras. Det ska finnas utrymme för att prova idéer och vara spontana. Det finns ingen sådan mötesplats just nu. Där ska finnas kunniga personer. Det ska inte kosta något som studiecirklar. Som en stor kollektiv verksamhet.

Dagverksamhet på äldreboenden skulle kunna kombineras med en sådan mötesplats. Det vore häftigt att t ex lära sig knyppla och de som lär sig kan fortsätta lära ut men det kan vi inte göra om vi ska separera åldrar.

Hitta samverkan med dem som har pengar. Studieförbund. ”Jag kanske inte kan betala men jag kan jobba i utbyte mot material.” De som kan betalar för sig.

Art residences
Även det en mötesplats där en kan arrangera, utöva/producera, uppleva/konsumera och engagera sig i kulturen oavsett ålder, konstform eller nationalitet. Äldre och unga kan samverka. Det ska finnas plats för alla – nybörjare, proffs, lärare och privata utövare. Många olika kulturskapare ska vara på samma ställe så att det blir en gemensam kreativ miljö. Fokus här ska ligga på skapandet. Det är ingen utbildning utan en arbetsplats för kulturarbetare av alla slag. Man ansöker om att få vara där och får boende, mat, utbyta erfarenheter, inspiration och träna på hantverk. Detta främjar internationellt samarbete, skapar ett internationellt utbyte och gör våra scener mer attraktiva samtidigt som det händer mer kulturella saker på de platser som är värdar för Art residensen.

I Halland låter det som att man vill satsa på främst etablerade konstnärer men Art residensen är öppen för alla konstutövare! Exempel på Art Residence är PAF i Frankrike, AIR i Krems och Antwerpen Artist in Residence.

Platsbank
Skapa en internetbaserad kulturbank, t ex idén ”Kulturskåpet”. Ett forum för alla som vill utöva/uppleva/arrangera/engagera sig i kultur. Här kan man söka hjälp och resurser för projekt. Fokus här ska vara på att kulturutövare kan synliggöra idéer, som andra kan fånga upp, projekt att kunna delta i och färdiga produktioner som andra kan ta del av. Den ska också verka som en digital handledare för kulturskapare genom att informera och vägleda inom t ex finansiering, kompetens, utveckling och nätverkande. Marknadsföringen av sidan är viktig!

För dem som saknar viktiga resurser för att testa/genomföra sitt projekt ska Kulturskåpet driva en digital scen. Den digitala scenen har ungefär fyra anställda som sysslar med att filma, ta upp ljud, redigera och lägga upp olika projekt. Kulturskåpet ska även ha en studio för just detta ändamål, men Digitala scenteamet ska även kunna resa till andra ställen. Om du inte har möjlighet att ta dig till studion, kan teamet komma hem till dig och fånga din idé i ditt vardagsrum.

Kulturskåpet ska även ha direkt kontakt med många av de organisationer/stiftelser/institutioner som ger stöd till kulturella projekt. Här kan det även vara angeläget att ha en anställd kulturproducent, som har stor kompetens när det kommer till projektutveckling, finansiering och stor kunskap om dessa organisationer samt hur man parar ihop dem med de konstnärer som har projekt de vill genomföra.

Allt detta kombinerat kommer att resultera i ett mycket fruktbart kulturellt centrum. Ett nytt socialt medium som syr ihop de glapp som den kulturella branschen lider av idag.

Kulturcafé
I den här delen av workshopen delades deltagarna upp i fyra grupper. Varje grupp samlades kring en av fyra frågeställningar. Efter tio minuters diskussion, som dokumenterades, gick de över till nästa frågeställning och gjorde samma sak tills de hade diskuterat alla frågeställningar i små grupper. Slutligen lästes alla svar upp i helgrupp, diskuterades kort och godkändes slutligen för överlämning till beslutsfattande politiker. In i diskussionerna tog de med sig den information de samlat in och det de diskuterat tidigare under dagen.


1. Fler projekt – utifrån både kommunalt och regionalt perspektiv

Hur borde era kommuner och regionen arbeta för att det ska bli fler kulturprojekt av och med unga i framtiden? Tänk utifrån organisation, bemötande, resurser och annat.

Tidig introduktion för kultur:
För att få mer kulturprojekt med unga i framtiden måste man så tidigt som möjligt satsa på att utgöra en grund för kreativt skapande t.ex. så ger inte ämneshierarkin i skolan utrymme för kulturell verksamhet. Detta bidrar till en oförståelse och miss i kommunikationen mellan kulturintresserade och icke kulturintresserade. Det skapar även en allmän rädsla för att utöva och uppleva kultur, därför behöver vi avdramatisera ämnet och rädslan kring det.

Offentliggör ungas kulturengagemang. En allmän folkbild av en konstnär är t ex ”En gammal gubbe”. Det tas inte fram bilder av unga kulturskapare. Det lilla skolan arbetar med kultur bidrar även till en allmän syn att kultur inte är ”seriöst”, till skillnad från sport, som just nu är överrepresenterat i grundskolor. Sporten separerar dessutom folk ännu mer: t ex förväntas alla killar vara bra på sport och är en kille inte det så står han utanför normen.

Bemötande:
Regionen, kommunala tjänstemän och olika organisationer behöver vara mer öppna och mottagliga för projekt från alla olika grupper i samhället. Det krävs ett fördomslöst mottagande av projektansökningar. Var inte rädd för nytänk och experimentella idéer utan se istället utvecklingsmöjligheterna i nytänkande projekt.

Vi behöver också arbeta med att avverka generationsklyftorna. Istället för att se en ung kulturarbetare som en UNG kulturarbetare, ska man se dem som kulturarbetare.

Sociala kulturmedier och digital kartläggning:
Skapa en internetbaserad kulturbank, t ex idén ”Kulturskåpet”. Ett digitalt ”headquarter” där det ska finnas möjlighet att synligöra projekt samt söka hjälp och resurser. Den ska också verka som en digital handledare för kulturskapare genom att informera och vägleda inom t ex finansiering, kompetens, utveckling och nätverkande.

En annan idé är ”Trädet” där man utifrån stammen som utgör regionen med dess olika städer kan klicka på en stad och söka sig ut i olika förgreningar som hjälper en att hitta t ex lokaler, företag, utrustning till ens projekt. Det är inte brist på idéer och engagemang MEN det behövs vägledning. Det är även viktigt att kunna följa upp projekt, hur det går för dem och vad de behöver för hjälp.

Du behöver inte nödvändigtvis profilera dig som en viss typ av konstnär, utan endast som dig själv och vad du vill genomföra.

Vi behöver fler plattformar för utbyte, utveckling och nätverkande. Vi måste även få ungdomarna att se förbi hindren i kulturskapandet, t ex det ekonomiska, det bristande förtroendet och illusionen av att kulturverksamhet är ”flummigt”. Ungdomarna måste bli varse om att det även satsas på deras kulturverksamhet och bli medvetna om hur man når sina kulturella mål. Hur man går från ax till limpa. Det är dock att gemensamt ansvar mellan politiker, tjänstemän och ungdomar att detta uppnås. Ungdomarna ska inte bli serverade möjligheter, utan de måste även visa att de kan förvalta förtroendet och genomföra det kulturella uppdraget/projektet.

Utifrån ovanstående – Ge konkreta tips till politiker och tjänstehen
Återkoppla, besök och låt oss ta del av, samt vara utvecklingen. Vi ser att det finns många goda initiativ och idéer i kulturplanen, men vi vill kunna följa upp dessa och hjälpa till med dess genomförande!

Till den här frågan kopplas också tidigare diskussioner om vad unga behöver för stöd när det gäller att genomföra projekt och idéer. Då diskuterades det behov utifrån resurser, relationer och kompetens/utbildning.

Resurser
Godkännande av stöd; kunskap, lokal, erfarenheter och ekonomiskt stöd.

Relationer
Viktigt att få förtroende för att man ska arbeta vidare med en idé. Förtroende leder till att man blir mer driven och engagerad. Man känner ett ansvar gentemot den man fått förtroendet av.
Vägledning/mentorskap/inkubatorverksamhet
Öppna för nytänk
Medvisionärer
Låt projektet stå i fokus och anonymisera projektansökningar så att en inte känner att en blir särbehandlad
p g a ålder, kön, nationalitet eller annat. Använd samma system som de har på universitet när det gäller anonymisering av tentor.

Kompetens/utbildning
Dramalogen är ett bra exempel – där ges ansvar till individen och går det åt helvete så lär en sig men många vågar inte pröva. Och de främjar kollektivt arbete.
Blandade kunskaper och erfarenheter
Ungdomssamordnare
Kulturskolor


2. Hur möts och hur kommunicerar vi?

Hur och när vill ni möta andra kulturutövare? Vad vill ni göra tillsammans för att det ska vara värdefullt för alla som är med?

Skapa ett Inspirationshus dit vem som helst får komma för att utöva sin konstform och sitt hantverk. Där man kan lära varandra genom att se vad alla gör, ger och får.  För att hitta intressen och skapa intressen. Det skapar ett större kontaktnät.

Det borde finnas mer publik till de evenemang som redan finns. För att bidra till en mer aktiv och kunnig kulturpublik borde vi skapa en kulturhejarklack – en grupp på ca 10-15 personer att hyra in för att öka publikantalet på föreställningar. Hejarklackens uppgift är även att uppmana och locka andra att delta samt göra reklam för föreställningen.

Nackdel kan vara att kultur spelas upp för kulturarbetare. Måste finnas mer kultur som lockar andra. Kultur vill prata med samhället och om inte samhället är där blir det konstigt.

Kulturarbetare ska fokusera mer på att få in samhället. Skapa mer arrangemang. t ex mer händelser på Halmstad teater men också mindre teatrar som Folkteatrar där både etablerade och oetablerade konstnärer inom alla genrer säljer och uppför sina produktioner och får möjlighet att turnera genom hela Halland, t ex en teater i varje stad. Enklare att etablera sig och skapar mer kultur i hela Halland. Dessutom funkar det till allt, t ex konstutställningar i foajéer.

Folkteatrarna kan kopplas till ett årskort, ett stammiskort som går till allt. Man betalar en viss summa och har sedan rätt att gå på vad som helst – alla folkteatrar ute i kommunerna är sammankopplade runt detta årskort.

Lägg även fokus på att etablera alternativa scener ”Site specific” istället för att bara bygga nya. Transformera en allmän plats, t ex Nattklubb, Restaurang, Strand, till en scen. Både utomhus och inomhus. Detta kan leda till att de bryter förväntningarna samt skapar en atmosfärisk upplevelse för publik.

Hur och när vill ni bli informerade och hur vill ni själva informera om vad som händer i Hallands kulturliv?

En stor anslagstavla/klotterplank centralt där affischer och information om Hallands kulturliv sätts upp.

En kulturhemsida där man samlar alla olika former av kultur på en plats. För information om kulturhändelser men också för sökningar av t ex stöd, platser och medarbetare. Både för arbetsgivare och arbetstagare t ex ”jag är dansare och söker en grupp”, ”vi tänkte sätta upp denna föreställning och behöver skådespelare/skådespelerska.”. På hemsidan gör man sin egen profil, inte under någon kategori (skådespelare, musiker, dansare) utan som människa. På sin profil kan man uppdatera saker man själv skapat. Genom hemsidan kan man enkelt kommunicera och samarbeta med varandra. Sidan bör marknadsföras mycket. Synas på många platser. Målet är att bli lika aktivt som Facebook. Se hemsidan som en sponsor. Använd t ex hemsidans logga effektivt på affischer av dina projekt.

3. Kulturplanens prioriteringar för barn och unga –  del 1

I Hallands kulturplan finns en modell (kulturresidens) samt ca 15 prioriteringar som direkt eller indirekt utgår från barn och unga. Läs igenom dels residensmodellen och dels prioriteringar under de sju rubrikerna som förespråkar residenset som metod. Tyck till om både modell och prioriteringar – är de bra formulerade? Saknas någon prioritering?

Modell kulturresidens
Tanken är att etablerade konstnärer och kulturutövare ska komma och verka hos lämplig institution (t ex dans, musik, teater o s v) i Halland under en period och att unga i samband med dessa residens erbjuds workshops, växthus, kurser och chans till nätverkande inom just denna kulturform (sidan 14 f)

Andra prioriteringar med fokus på barn och unga i Hallands kulturplan utifrån rubrikerna på s 2-3 i kulturplanen.

Rubrik                                    Antal prioriterade mål                Residens
som berör barn och unga

Scenkonst                                          0                                                      JA
Musik                                                  0                                                      JA
Dans                                                    0                                                      JA
Teater                                                  1 (s 23)                                          JA
Bild och form                                   1 (s 27)                                          JA
Hallands konstmuseum              0                                                     JA
Film och medier                             2 (s 31)                                          JA

När man läser rubriken om kulturresidens väcks tankar om en byggnad där kulturutövare i blandade åldrar, från olika platser inte bara i Sverige kan komma, bo och jobba med sina projekt och konstformer. När man börjar läsa förstår man att det istället handlar om redan etablerade kulturutövare som kommer till Halland och bor där ett tag för att hålla i workshops etc. Fokus borde inte vara på en redan etablerad person utan om man istället fokuserar på en plattform för olika sorters kulturutövare har det potential att bli något mycket mer attraktivt

Fler kulturskapare kommer hit. Våra scener blir mer attraktiva, folk kommer och skapar. De vill såklart framföra. Scen i residenset? Öppet helt och hållet. Men beroende på konstnären.

Kulturresidenset ska inte bara vara för de som är etablerade, det ska vara för alla kulturutövare.

Fokus ska inte vara på etablerade som kommer och föreläser. Det får gärna vara med men kulturresidenset ska vara för alla, alla ska få utöva och medverka. Inte bara gå på workshops.

Inte bara etablerade. Workshops, absolut, men viktigt att alla också får utöva.

Planer och mål för kultur för unga kan uppnås genom att ge dem tillgång till kulturresidenset som utövare. Ändra på idén. Vi behöver inte fler workshops och utbildning. Vi behöver möjlighet att skapa och stöd för våra idéer. T.ex kunna söka till att vara med på residenset. Gratis boende, ett gratis mål mat, tillgång till lokaler.

Det är viktigt att det ska finnas en spridning på både utövande, erfarenhet, ålder, konstform,

Fokus borde inte ligga på ungas kultur, utan på allas kultur! Kultur överhuvudtaget! Alla åldrar ska utöva! Ålder är en siffra, det handlar inte om något annat. Sluta separera unga kulturutövare, äldre kulturutövare och kulturutövare. Sudda åldersgruppslinjen.  Utgångspunkten ska inte vara ung. Det ska inte vara viktigast. JÄTTEBRA att ni vill satsa på unga, det är bra och viktigt. Men det får inte bara handla om att vara ung. Jag är ung du är gammal, därför kan vi inte kommunicera. Satsa inte på åldern, satsa på idén!

Residens – Det finns ingenting att göra för folk – inte bara unga! Nykterhetsfrämjande (!!!) Ett megastort vuxendagis!

Gemensam mötesplats – Inspirationshus
Ta dit pensionärer, sprid deras kunskap vidare. Men alla får komma med kunskap. Dagverksamhet, FAS 3:are, arbetslösa, utförsäkrade, sjukpensionärer. Forum för t.ex teater. Sysselsätt folk. Inga stängda dörrar. T.ex. diskussion, samlingslokal för lediga stunder och ”doc lounge” – kolla på en dokumentärfilm, storduk. Stora grejer med många priser, bar, mat dricka, 60 spänn. Tema – allt cirklar kring det. Billigt, billigt, billigt, för oss som vill använda det. Alla ska ha råd!

Dramalogen är en bra grej.

Inte så nyskapande hela tiden. Man får vara traditionell som ung också.

4. Kulturplanens prioriteringar för barn och unga – del 2

I Hallands kulturplan finns en modell (kulturresidens) samt ca 15 prioriteringar som direkt eller indirekt utgår från barn och unga. Läs igenom prioriteringar under de sju rubrikerna som inte använder residens som metod. Tyck till om prioriteringarna – är de bra formulerade? Saknas någon prioritering?


Andra prioriteringar med fokus på barn och unga i Hallands kulturplan utifrån rubrikerna

Rubrik                                    Antal prioriterade mål                                     Residens
som berör barn och unga

Regional
biblioteksverksamhet                  1 (sekundärt s 36)                                    NEJ
Regional biblioteksverksamhet – krångligt formulerat. Svårt att förstå vad exakt det är som menas. Väldigt formellt. ”biblioteksöverskridande”, vad är det för ord? Lång formulering. Diffust. Känns som att de menar Internet eftersom det är ett alternativ till bibliotek. Vill ni ha mer attraktiva bibliotek för unga eller ta bort bibliotek för unga? Vad är frågan? Mer konkret, enklare ord!

Litterära landskapet                  1 (s 38)                                                      NEJ
Förstår att de vill ha fler skrivarläger, bra formulerat.
Bra idé med att man även får lära sig mer om hur det är att vara kritiker, få pröva på. Förstår vad som menas men behövs det fler? Vad är det som avgör? Mer information. Mer reklam för dem som finns – alternativ till att skapa fler!

Kulturmiljö och kultur                  0                                                      ej aktuellt

Fria kulturskapare                          1 (sekundärt s 45)                     ej aktuellt
Mobila nätverk och mötesplatser – främja oetablerade konstformer, bra formulerat.
Vad menas med mobila nätverk? Jättebra prioritering! Framför allt att de vill främja nya/oetablerade konstformer – MEN lägg till konstutövare eftersom det är minst lika viktigt!! Det handlar inte alltid om att hitta nya konstformer utan att också ge plats för oetablerade utövare – då kommer resten av konstformerna på köpet!

Folkbildning och                   4 (s 46, 48, 50, 51)                                    ej aktuellt
ideella kulturlivet
s. 46
mer konkret plan! Hur ska ni skapa fler utvecklingsmöjligheter och fler arbetstillfällen?
”scenkonstnärer och andra” är en konstig formulering. Varför inte bara säga kulturutövare som ett samlat begrepp? Vilka är de andra? Det kan tolkas som att det är vilka som helst. Oklart syfte! Inte så många olika benämningar när alla betyder samma sak.

s. 48
I vilket syfte ska hembygdsgårdar funka som plattform för ungdomars kulturskapare? Bra att ha lokal, men brukar inte hembygdsgårdar ligga långt ut, otillgängligt? Kan man gå dit när som helst och vilja visa sin konst eller hur menar de?
Fin tanke att utnyttja hembygdsgårdar – MEN istället för ”plats för unga” kan det stå ”plats för kulturutövare”.

s. 50
Hur ska man stödja arrangörer? Känns vagt formulerat.
Jättebra mening!

s. 51
Framgår vad de vill stödja.
Jättebra mening!

Arkiv                                    1 (s 53)                                                      ej aktuellt
Var får man tillgång till arkiven? Hur ska man göra det? Vidareutveckling?
Vad är arkivens material? Var finns det? Vem har hand om det? Hur får vi tag i det?

Kultur och hälsa                                                                        ej aktuellt 

Prioriteringar utifrån ungas perspektiv
Under dagen sammanställde deltagarna sina egna och andra ungas svar på frågan ”Vilken kultur för unga vuxna borde det satsas mer på i Halland?” Totalt var det 59 unga som svarade. Deltagarna delade upp vissa sammansatta svar och sorterade alla under olika rubriker utifrån kulturplanen. Svaren redovisas under varje rubrik som ”Det borde satsas mer på:”.

Deltagarna fick även värdera vilka områden de själva var mest intresserade av samt vilka områden de vill veta mer om. Varje deltagare fick sex prickar var att fördela på de områden de är mest intresserade av och två stjärnor att placera på de områden de är nyfikna på och vill veta mer om. Det var fritt att utnyttja sina markeringar som en ville d v s tyckte en att alla markeringar skulle vara under en rubrik gick det bra.


Museer och kulturarv
6 prickar – 3 stjärnor
Det borde satsas mer på: Utställningar

Folkbildning och den ideella sektorn
10 prickar – 6 stjärnor

Bibliotek
8 prickar – 1 stjärna
Det borde satsas mer på: Kreativt skrivande • Litterärt uttryck • Skrivande • Litteratur • Intressanta författare

Hemslöjd
3 prickar – 3 stjärnor
Det borde satsas mer på: Hantverk – skapa med händerna • Slöjd

Film
18 prickar – 4 stjärnor
Det borde satsas mer på: Film, 8 röster

Arkiv
1 prick – 4 stjärnor

Dans
12 prickar – 1 stjärna
Det borde satsas mer på: Dans, 3 röster

Teater
17 prickar – 2 stjärnor
Det borde satsas mer på: Musikaliskt drama • Drama/teater • Teater, 10 röster

Musik
22 prickar – 1 stjärna
Det borde satsas mer på: Musik, 9 röster • Konserter • Olika små musikkurser • Musik, men det hade gott kunnat satsas lite mer på alltihop • Musik, festivaler för mindre kända och gemensamt spelande

Bild/konst
11 prickar – 4 stjärnor
Det borde satsas mer på: Konst, 3 röster • Gatukonst • Gatukonstnärer

 

Övrigt som inte renodlat går in under enskilda rubriker
Det borde satsas mer på: Allt, 2 röster • All kultur • Alla former av kultur • Gött häng
• Kulturseminarer/workshops • Intressanta författare och regissörer • Digitalt skapande • Sällskapsspel • Spelkonvent • Stor tillgänglighet till musikinstrument i Kungsbacka • Sånt som är synligt och öppet, att man inte behöver gå med i en typ klubb. Roliga evenemang som man bara stöter på. Det mesta bara man får vara med! • Lajv • All kultur! Och den måste bli tillgänglig! • Bra mötesplatser för kultur • Ökad tillgänglighet
• Marknader – t ex second hand • Festivaler

Sammanfattning av några kommentarer från diskussioner:
”Absolut borde det satsas mer på lajv! Man värnar kulturarvet och olika hantverk som försvinner annars. Alla kulturområden är med – slöjd, bild/konst, teater, musik, dans, inspiration i filmer, man söker information i arkiv, på biblioteken och museer. Lajv är relationsbyggande över generationsgränser och man kan lajva över hela landet. Det finns lajv för alla smakar t ex medeltids-, airsoft-, apocalypse- och internetbaserade lajv. Lajv borde ingå i kulturplanen. Och det är lokalt, nationellt och internationellt. Man skulle kunna söka finansiering för projekt från t ex Nordisk kulturfond.”

”Det behövs mötesplatser för att öka tillgängligheten. Där man kan träffa varandra och där det pågår saker som man inte behöver delta i utan bara uppleva.”

Varför har unga inte inflytande?
I början av dagen diskuterade deltagarna varför de tror att unga inte har mer inflytande än de har. Vill de inte, vet de inte hur man gör, släpper vuxna inte in unga eller beror det på något annat? Det var en intressant diskussion som gav uttryck åt en viss frustration som kanske kan ge vägledning i hur en kan stimulera ungt inflytande och engagemang.

Ingen trodde att det beror på att unga inte vill ha inflytande. Några trodde att det beror på att unga inte vet hur man ska göra.
”Många unga tror att det är krångligare än vad det är. Vågar inte. Tar sig inte tiden när de inte vet hur det ska gå. Vart man ska vända sig.” ”Vi vill veta hur man gör.”

Några fler deltagare tror att det beror på att vuxna inte vill att unga ska ha inflytande.
Unga har fördomar om t ex människor som sitter i Region Halland och de som sitter på medel har fördomar om ungdomar. Bara för att du är en viss ålder kan du inte skapa. ” ”Man ska ha lång erfarenhet och vara ung. Det går inte ihop.” ”Man tas inte seriöst som om man tänker ta pengarna och sticka. Vuxna har inte förtroende för unga. Som ung måste man bevisa att man tycker att det är viktigt.” ”De låtsas att de vill ha unga kulturskapare men sedan tas det inte seriöst. Det är en illusion. ” ”Det känns ännu svårare när man är kvinna att bli tagen på allvar.” ”Finns även en rädsla i utvecklingen som sker t ex i den digitala utvecklingen. Man vågar inte låta den utvecklingen ta fart . Man låtsas att man har koll på områden som man inte har koll på.”

De allra flesta trodde att det är en kombination av olika saker.
”Oftast är det nog en kombination av vill inte och kan inte. Många unga är rädda för ansvar. Kanske inte i det här rummet. Men de känner att det är en stor vikt som läggs på en. Man vet inte hur man ska göra. ”
”Man pekar gärna på åldersskillnader som finns. Unga och äldre kulturarbetare. Om man är ung så är man en ”ung kulturarbetare” de äldre är ”kulturarbetare”. ” ”Viljan finns men det är inte anledningen till att det inte blir ett projekt. Det beror på annat. Man behöver hjälp. Alla, även vuxna, måste ha hjälp i sina projekt. Behöver handledning och bygga kommunikation. Man kan vilja hur mycket man vill men vet inte hur man ska göra.”
”Man förväntas brinna mer än att gå runt ekonomiskt – man ska jobba ideellt. Så är det inte inom någon annan bransch. Folk måste ju kunna gå runt på det också.”

”Pablo Picasso sa ”Alla föds som konstnärer. Det svåra är att förbli en konstnär när du växer upp.” Men tyvärr lever vi i ett samhälle som inte vill att det är den vägen vi ska gå. Det finns inte ens en öppenhet för att man har intresse. ”